Hur
ska vi som sjuksköterskor arbeta med våra äldre patienter?
Den äldre individen får en symtombild vid sjukdom
som inte ter sig som den yngre individen. Hon reagerar oftare med allmännare
symtom oavsett sjukdom. Hon reagerar ofta snabbare vid uppkommen sjukdom än den
yngre individen så är vi uppmärksamma på förändrat beteende, aptitlöshet, yrsel
fall, så kan vi också se till att behandling sätts in snabbare. Den äldre
individen får inte alltid temperaturstegring eller annat svar från
immunsystemet på pågående akut infektion/inflammation vilket tros beror på att
äldre har ett förändrat immunsystem och förändrad homostas. Alltså är jag
uppmärksam på de plötsliga ”små” förändringarna.
Som sjuksköterska kan jag se symtom tidigare
eftersom jag vet att den äldre individen ofta är multisjuk och de multisjuka
har oftast många olika läkemedel. Lipofila läkemedel är svårigheter för äldre
då vi vet att de äldres kroppar har högre fetthalt relaterat till vätska
jämfört med yngre vilket medför att det finns mer fett för läkemedlen att lösa
sig i och detta medför att den äldre ackumulerar dessa läkemedel och ger då en
längre halveringstid. Då läkemedlet tillförs kontinuerligt kommer det så
småningom att förgifta den äldre individen. Till exempel Stesolid kan ha en
halveringstid på 80 timmar hos en äldre individ. Hydrofila läkemedel, alltså de
som bryts ner huvudsakligen via njurarna kan också ställa till problem då vi
vet att äldre har en sämre njurfunktion, alltså kan dessa läkemedel skada
njurarna och hit hör faktiskt också läkemedel som penicilliner och
cefalosporiner (typ Cefamox behandling vid UVI) Tendens till yrsel och svimning
kan starkt ökas av neuroleptika eller diuretika. Och för att göra det hela ännu
mer komplicerat så finns ju läkemedel som är hydrofila men har en lipofil
metabolit. Alltså bruket av många läkemedel leder till ökad risk för
biverkningar och interaktioner. Äldre har ju också sämre förmåga att kompensera
med alternativa fysiologiska mekanismer ger därför eventuellt starkar effekter
och biverkningar. Här är det extra viktigt att vi följer upp och utvärderar nya
läkemedel som sätts in för att snabbt kunna se biverkningar.
Även viktigt här är att tidigt upptäcka de som är i
risk för fall, malnutrition eller risk för trycksår. Om vi har för vana att se
till att kriterierna i Senior Alert utförs med Fallrisk index, MNA och Norton
så ringar vi ju in de som är i risk. Här gäller det att, i det fall de finns
att tillgå, också engagera omsorgspersonalen. Åtgärder som jag kan vidta vid
risk är för till exempel vid fall: Förutom att ge information, se över
läkemedel, hur är nutritionen? bra sko/antihalksockor, bra ljus i rummet och
ledljus på natten eventuellt höftbyxor. Vid risk för malnutrition, viktnedgång,
information, läkemedel? se över munstatus, se över måltidssituation, berika
maten, eventuella mellanmål. Vid risk för trycksår: information, avlastning,
naturligtvis se över nutrition, en bra madrass att ligga på. Som vi ser så går
alla riskerna in i varandra det går inte att endast att utreda en riskgrupp
utan att man måste se över en annan och den tredje… följ upp och utvärdera alla
åtgärder, revidera och skapa nya åtgärder!!
För att vi ska kunna förhindra och förebygga fallrisk
är det viktigt att påvisa två strategier som går hand i hand, evidens påvisar
att det måste finnas strikta styrdokument för hur prevention vid en verksamhet
ska gå till. Verksamheten måste ha både riskförebyggande och förhindrande
åtgärder i sina program. Alltså alla måste få en riskbedömning gjord och det
måste finnas konkreta åtgärder till dem som har ökad risk och naturligtvis akuta
åtgärder för dem som redan har ramlat. Åtgärderna är ju dessa som vi redan
varit inne på, information till personal (omsorgspersonal) så att det tidigt
upptäcks risk, identifiera och se symtom tidigt på sjukdomar som till exempel urinvägsinfektion
eller förvirring, vilka ökar riken för fall, se över omgivande miljö. Så snart
som möjligt (inom 24 timmar rekommenderas) tas första frågan upp för den
personen gäller, har personen fallit den senaste året och om personen har ökad
risk för fall i den miljön den nu
befinner sig i om inga förebyggande åtgärder görs, om ja på båda finns ökad
risk för fall och bedömningsformuläret bör gås igenom för att upptäcka
personliga åtgärder som ska vidtas och det gäller även här det som vi sagt
tidigare, dessa måste följas upp och åtgärdas kontinuerligt. Vi i vår verksamhet
måste göra dessa ”vårdprogram” annars är det svårt att få någon kontinuitet i
avsedda preventionen