Blog Image

Anettes Omvårdnad

Livet, omvårdnaden och tankarna

Att vara mitt i livet och aldrig bli färdig


Omvårdnaden är mitt specialområde finns alltid mer att lära


Tankarna om hur allt ska vara, upplevas och göras de förändras ständigt

Pingviner

Livet Posted on Thu, January 12, 2012 15:26:08

Pingvinerna är en fågelgrupp som hör hemma på södra halvklotet. På
land kan de verka komiska och rör sig där ovigt med vaggande gång. Kanske är
det just därför jag gillar dem så mycket för att de faktisk ser så hjälplösa ut.
Deras rätta element är havet och där simmar och dyker de med stor skicklighet
med hjälp av sina fenliknande vingar. Pingvinernas häckningsmiljö varierar från
nakna lavastränder på öar i ekvatorialtrakterna till subtropiska sandstränder,
tempererade skogar, subantarktiska gräsmarker och antarktisk havsis.

Pingvinerna
är nog de mest specialiserade fåglarna till havs. De är helt anpassade till ett
liv i Antarktis (Sydpolen) kalla klimat, även om man också hittar dem på
varmare breddgrader som till exempel Galapagosöarna och Peru.

När jag
tittar på pingviner blir jag glad de är så strävsamma och målmedvetna.

Källa: Svenska
Djursskyddsföreningen



Vårdfilosofi

omvårdnaden Posted on Thu, January 12, 2012 11:19:54

Avery D. Weisman, amerikansk psykiater, har präglat
begreppet “appropriate death”,
vanligen översatt till en “god död” och sammanfattade mycket av det
som rör livskvalitet i döendet i uttrycket. I detta
begrepp ligger inte bara att det är en god död utan också att döden/döendet
stämmer med de sociala konventionerna i den omgivning där döden inträffar och
att döden sker vid ”rätt” tidpunkt. Weisman har identifierat sex
frågeställningar med betydelsen för hur de närstående respektive personal
upplevt en patients dödsfall.

En god död är enligt Weisman en anständig död. Vilket
betyder att fram till den förestående döden kan du leva med mindre vånda,
bättre acceptans av situationen, en klarare insikt med en mer hanterbar sorg
och färre kvarliggande problem. Weisman anser att ett gott förhållningssätt vid
vård av svårt sjuka och döende samt i mötet med deras närstående innebär

− en god död för patienten

− ett förutseende sorgearbete för de närstående

− en god arbetsmoral för vårdgivarna.

I sin forskning som handlade om huruvida den döde fått en
god död eller inte, ställde Weisman frågor till personal och närstående.
Utifrån dessa frågeställningar utkristalliserade sig vad som läggs i begreppet.
Professor Alice Rinell Hermansson, Svensk Sjuksköterskeförening, sammanfattade detta i de sex S:n.

De sex S:en är:

1. Avled personen med acceptabel självbild?

2. Fick personen en adekvat symtomlindring?

3. Hur självständigt, självbestämmande, kunde personen leva till
slutet?

4. Kunde personen bevara viktiga sociala
relationer
?

5. Var personen beredd att dö fanns Strategier?

6. Upplevde personen han Summerat sitt liv?

För att uppnå den palliativa vårdens mål, “Bästa
möjliga livskvalitet för både patient och närstående genom att tillgodose
patientens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov”, kan de sex
S:n användas som struktur/modell i både planering, genomförande av vården,
dokumentation och utvärdering av vården.

Weisman
betonar också teamets betydelse i arbetet med döende, i teamet är också
närstående inkluderade. Han kallar varje team medlem som pusselbitarna, om alla
visar sina pusselbitar så är det mer klart vilken bit som fattas och på vilket
sätt vi kan hjälpa patienten.